Mina sidor
Sök ersättning, fyll i dina tidrapporter,
kommunicera med din handläggare
Mitt medlemskap
Har jag betalat? Är jag medlem? Här kan
du kolla ditt medlemskap och swisha in avgiften.
För att logga in till våra e-tjänster behöver du en giltig e-legitimation (BankID) på din dator, smartphone eller surfplatta. Den använder du för att legitimera dig och göra elektroniska underskrifter. Du skaffar e-legitimation via din internetbank.
Hur bemöter man fake news? Har akademiker ett särskilt ansvar? Och är det okej att dela falska nyheter när de är roliga? Vi frågade Göran Arrius, ordförande för fackförbundet Saco, som brinner för de här frågorna.
Har akademiker ett särskilt ansvar för att bemöta fake news, om man med det menar falska uppgifter som sprids medvetet?
– Ja, det tycker jag. Har man en längre utbildning med möjlighet till mer kvalificerade arbeten så följer ett visst ansvar. Man måste vara ifrågasättande och den som litar på riktig forskning.
Betyder det att man ska ta diskussionen i sociala medier?
– Det gäller att fundera över vilken roll man har och hur mycket man orkar. Även de mest erfarna och hårdhudade personer kan ta illa vid sig när diskussionen drar igång som värst. Men det här gäller inte bara sociala medier, utan kan lika gärna handla om något som någon slänger ur sig vid fikabordet. Då måste man våga vara den som är lite ifrågasättande och säger: "Hur vet du det? Vem har sagt det? Hur har du värderat det?"
Göran Arrius - foto: Knut Capra Pedersen
Lever du som du lär?
– Jag försöker. På Saco anstränger vi oss för att bygga det vi gör på saklig fakta. Privat så ställer jag de där kritiska frågorna emellanåt. Bara för att någon läst något i sociala medier behöver det inte vara sant, även om det kan låta så ibland. Den typen av frågor kan man ställa utan att skapa dålig stämning runt middagsbordet. Ibland behövs lite civilkurage.
Sacos vision är "ett samhälle där akademisk profession värderas och respekteras". Är vi där i Sverige i dag?
– Nej, tyvärr inte. Det är bara att titta på klimatdebatten där de forskare som går emot det som i dag anses vara belagt får väldigt mycket luft.
Hur tror du att det rent allmänt står det till med svenska folkets förtroende för akademiker?
– Det finns överlag en skepsis mot det så kallade etablissemanget, dit akademiker ändå får räknas. En inställning av typen att "ni bara kokar ihop något". Det är det som är problemet, att vissa avfärdar sådant som de inte gillar som osanning. Men i andra länder är det betydligt värre, som i Turkiet där högskolerektorer har bytts ut mot sådana som är lojala med Erdogan. När man inte ens låter akademiker vara ifred är man ute på riktigt hal is.
Hur ska man bemöta fake news i ett klimat där det finns allt färre objektiva fakta som alla accepterar som utgångspunkt för diskussionen?
– Det är en jättesvår fråga. Jag tycker ändå att man måste framhäva att det finns personer som på heltid, med stor erfarenhet och vedertagna metoder, har uppnått vissa resultat som vi borde kunna ha som utgångspunkt. Sedan finns det så klart alltid utrymme för att tolka resultaten och ha olika åsikter om vilka åtgärder som ska vidtas.
Tycker du att det är okej att dela fake news i sociala medier på grund av det underhållningsvärde som ibland finns?
– Det går aldrig att veta hur andra tolkar uppgifterna eller delar dem vidare. Därför tycker jag att man ska vara försiktig med det och tänka sig väldigt noga för.
Ser du någon ljusning i kampen mot fake news?
– Ja, för det är inte första gången i historien vi ser sådana här tongångar och tendenser. Skillnaden är att falska uppgifter snabbt kan få stor spridning i dag. Men jag tror ändå att de flesta är vettiga människor som, om de bara får möjlighet att tänka efter lite, ställer sig frågan: "Kan det här verkligen stämma?" Om vi vågar ställa de där kritiska frågorna och inte accepterar vad som helst så tror jag att vettet så småningom kommer att vinna.