Mina sidor
Sök ersättning, fyll i dina tidrapporter,
kommunicera med din handläggare
Mitt medlemskap
Har jag betalat? Är jag medlem? Här kan
du kolla ditt medlemskap och swisha in avgiften.
För att logga in till våra e-tjänster behöver du en giltig e-legitimation (BankID) på din dator, smartphone eller surfplatta. Den använder du för att legitimera dig och göra elektroniska underskrifter. Du skaffar e-legitimation via din internetbank.
Text: Lisa Wallström/Marczak & Utterström
Den 5 november är det presidentval i USA. Så vad betyder det för jobben här i Sverige om det blir Joe Biden eller Donald Trump som vinner? Det var ämnet för seminariet som Akademikernas a-kassa arrangerade under Almedalsveckan.
USA är en viktig handelspartner för EU-länderna i allmänhet och det exportberoende Sverige i synnerhet. Vårt land är faktiskt den tionde största investeraren i USA.
Det amerikanska presidentvalet den 5 november 2024 har därför en stor betydelse för den svenska arbetsmarknaden. Så vad innebär det för jobben här i Sverige om det blir 81-årige Joe Biden eller 78-årige Donald Trump som ska leda USA de kommande fyra åren?
Det var frågan som diskuterades under det seminarium som Akademikernas a-kassa arrangerade under Almedalsveckan. Nedan kan du lyssna på seminariet.
Kommunikationskonsulten Andreas Utterström var moderator och panelen bestod av:
Seminariet fokuserade på den politik Joe Biden och Donald Trump vill driva när det gäller ekonomi, Nato och klimatet – och hur detta kan påverka den svenska arbetsmarknaden.
Alla tre i panelen menade att det blåser protektionistiska vindar i USA just nu och att detta är problematiskt för ett exportberoende land som Sverige. I den amerikanska valrörelsen talas det till exempel om att höja tullarna med tio procent på allt som importeras. Det skulle riskera att skapa mottullar och i värsta fall ett regelrätt handelskrig.
Det här är, ur ett svenskt arbetsmarknadsperspektiv, vad som är mest oroande, sa Jens Magnusson.
Linnea Sandström Lange höll med och såg även Trumps skeptiska hållning till klimatsmarta investeringar som ett stort bekymmer:
– Även om USA blivit lite mer protektionistiskt, så vill ju Biden i alla fall göra klimatinvesteringar som bidrar till att USA:s industri och näringsliv blir mer konkurrenskraftiga. Det gynnar även svenska företag som ligger i framkant när det gäller ny grön teknik.
Alla tre i panelen var överens om att det svenska Natomedlemskapet kommer att generera arbetstillfällen i Sverige.
– Man måste förstärka vägnät och järnvägsnät. Det ser vi ju redan nu när man till exempel pratar om att bygga den här navelsträngen från Trondheim bort mot Finland. Det är investeringar som tenderar att förbättra vår konkurrenskraft framöver och skapa produktivitet, sa Hans Brun.
Han menade att den typen av statliga satsningar överlag är positiva för arbetsmarknaden:
– Förutsatt att de görs vid rätt tidpunkt i den finansiella cykeln.
Alla tre i panelen var eniga om att en Joe Biden-vinst är bäst för den svenska arbetsmarknaden eftersom han överlag är mer positiv till internationellt samarbete
Men vem blir det då som vinner presidentvalet i november? Frågan fick alla tre i panelen att skruva lite på sig. Hans Brun och Linnea Sandström Lange gissade till slut på Biden och Jens Magnusson på Trump.
Annika Stenberg
070-396 33 63
annika.stenberg@akademikernasakassa.se
Alexandra Oljans Ahlin
070-740 46 74
alexandra.oljans.ahlin@akademikernasakassa.se
Vi kommer även delta i IAFs seminarium om felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i arbetslöshetsförsäkringen den 27 juni klockan 12.15
Hur viktig är a-kassan egentligen? Vilken funktion ska den fylla? Och hur ska den vara konstruerad? Det var frågor som ställdes till fem politiker under ett seminarium som Akademikernas a-kassa arrangerade under Almedalsveckan i juni 2023.
Hur hög ska a-kassan vara?
Den första frågan var om ersättningsnivåerna i a-kassan, där taket höjdes under pandemin, borde ligga kvar på nuvarande nivå.
”Jag har egentligen inget emot att a-kassan är på en hög nivå. Men jag skulle vilja att den ’brantade’ mycket fortare. Den skulle till och med initialt kunna vara högre än nu, men måste också sänkas betydligt snabbare”, säger Camilla Mårtensen, Liberalerna.
Marta Aguirre, som representerar Vänsterpartiet som vill stärka a-kassan, säger:
”De arbetssökande måste ändå upprätthålla en ekonomi i Sverige. De måste skapa arbetstillfällen åt andra. Är det tillräckligt många arbetslösa så kommer de inte ha den köpkraft de behöver.”
Alla riksdagspartier hade bjudits in till seminariet under Almedalsveckan. Fem tackade ja.
Moderator: kommunikationskonsulten Andreas Utterström
A-kassan bidrar till en stabil samhällsekonomi
Den andra frågan var om a-kassan i dess nuvarande form bidrar till en stabil samhällsekonomi. Det svarade alla fem politiker ja på.
Oliver Rosengren, Moderaterna, tyckte också att de svenska a-kassorna stod pall för trycket under pandemin.
”Arbetslöshetsförsäkringen täckte upp delar av den konjunktursvängning som fanns.”
Men Oliver Rosengren menade också att det finns anledning att fundera över hur a-kassan borde utformas i framtiden:
”Ju mer försäkringsmässig man kan göra den, desto bättre. I dag är den på många sätt ett bidrag med försäkringsmässiga inslag”, säger han.
På frågan om vad Camilla Mårtensen och Liberalerna i stort skulle vilja ändra på svarade hon:
”Jag svär väl lite i kyrkan när jag säger att det borde vara en statlig myndighet som sköter detta, likt Försäkringskassan. Vi har ju sett att de olika a-kassorna i dag håller ojämn kvalitet och därför tycker jag att det borde skötas av en enda myndighet.”
Ingen av de andra fyra i panelen höll med.
”Jag tycker inte att det är en tilltalande idé. Fler skulle inte per automatik kvalificera sig för att få a-kassa om den var obligatorisk, så jag tycker att man snubblar bort sig lite där”, säger Teresa Carvalho, Socialdemokraterna.
Hon fick eldunderstöd av Marta Aguirre, Vänsterpartiet:
”Vi håller absolut inte med Liberalerna. Däremot tycker vi att man ska sänka trösklarna ganska mycket eftersom det i dag finns många som inte kan få ersättning från a-kassan.”
En trygghet för de som har arbete
Den tredje frågan som diskuterades var om a-kassan i dess nuvarande form bidrar till en flexibel arbetsmarknad. Helena Vilhelmsson, Centerpartiet, svarade nej eftersom hon menar att dagens system bygger på en arbetsmarknad som inte längre finns.
”I dag byter många jobb flera gånger i livet. Vi vill att a-kassan ska vara en morot för att skaffa ett nytt jobb.”
Hon fick medhåll av Camilla Mårtensen, Liberalerna:
”I dag är a-kassan en trygghet för dem som är inne på arbetsmarknaden. Men vi har en väldigt stor grupp människor som aldrig kommer in där och som inte når upp till kraven om X antal arbetade timmar för att få a-kassa.”
Marta Aguirre, Vänsterpartiet, fick kalla kårar av ordet ”flexibilitet”.
”Jag kommer från fackföreningsrörelsen och i min bok betyder flexibla jobb alltid otrygga jobb.”
För Teresa Carvalho, Socialdemokraterna, är ordet däremot laddat med positiva värden.
”Flexibilitet på arbetsmarknaden är superbra. Vi vill att människor ska kunna byta bana för att hålla ett helt arbetsliv. Det ökar produktiviteten och välståndet i vårt land.”
När får vi en ny försäkring?
En sak som flera av politikerna återkom till var att det skulle vara bättre om ersättningen i a-kassan baserades på inkomst i stället för arbetade timmar. Alltså ett av de förslag som en utredning, tillsatt av regeringen, presenterade 2020.
Sedan dess har inget hänt. Men enligt arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson bereds frågan nu av Regeringskansliet.
Bland paneldeltagarna rådde det delade meningar om huruvida a-kassan om ett år kommer att se likadan ut som i dag.
Camilla Mårtensen, Liberalerna, menade att mycket kan hända inom de kommande tolv månaderna:
”Jag tror att det finns en ganska bred majoritet kring en hel del av de förslag som utredningen presenterade”, säger hon.
Oliver Rosengren, Moderaterna, höll med:
”Min bedömning är att om vi, i takt med höstbudgeten eller under samma reformperiod, kommer att kunna fatta beslut om detta.”
Helena Vilhelmsson, Centerpartiet, var inte lika hoppfull:
”Förslagen har funnits sedan 2020 och det har inte hänt någonting. De signaler vi i oppositionen har fått från den nuvarande regeringen går i motsatt riktning. Men jag skulle bli hemskt glad om jag har fel.”
Seminariet sammanfattat av Andreas Utterström.
Poddversion av seminariet
